Igår va jag på stan och fick äntligen träffa TB/LG/björn igen, jäkligt kul faktiskt, satte oss på det allt för välbekanta café "Espresso house" där vi bara satt och pratade om vad som hänt sen vi senast sågs.
Rosen kom sedan när och gjorde oss sällskap, vi drog och käkade och jag köpte sedan en skjorta!

Träffade min brorsa lite senare också som alltid är lika kul, snackade om både nya och lite äldre minnen.
Kvällen slog mot mig hårt när jag fick höra att en kompis varit med i en bilolycka och nu ligger på sjukhuset, läget var kritiskt ett tag efter vad jag hört men det ska gå fint, positiv in i det sista!

Sitter just nu och väntar på att tiden ska gå och snart åka ner till fjort festivalen som är här i Uddevalla igen!
En tradition som förhoppningsvis aldrig dör ut. Supande ungdommar, knallar, tråkiga artister som uppträder, tivoli som man sällan går till! En trevlig tillställning alltså.

Såg filmen Twilight Eclipse med Emma, Linda, Viktor, Erik. Det var trevligt och jag var skit glad att dom frågade om jag ville följa med!
Dock har jag alltid haft svårt för Twilight, har inte riktigt förståt mig på den orealistiska handlingen. Snackar inte om dom kalla och marmorhudade vampyrerna eller om dom gigantiska vargarna utan det mänskliga beteendet i filmen. Skådespelet tycker jag också är i princip taget ur en taskig BR reklam.

Den första filmen var tråkigt sen kom New Moon som var, bättre men inte bra och nu till Eclipse. I New Moon tillex gick Bella bara omkring och led, skit segt att se henne med samma smärtgrimas i 2h. I ”Eclipse” är hon inte så mycket mer nyanserad. Hon är hela tiden besviken på någon eller något och för att demonstrera detta öppnar hon munnen lite halvt och stänger den inte igen förrän vid eftertexterna.



Eclipse, den tredje filmen i serien, en oändlig räcka av ”Du, vi måste prata”-dialoger – där varje ord väger tungt som bly och varje blick brinner av mer eller mindre återhållen passion. Dessa varvas med flashbacks till depressionsåren och inbördeskriget som ger långsökta förklaringar till sakernas nutida tillstånd

Inte heller Robert Pattinson har fått kläm på sina uttryck. När han spelar arg ser man verkligen hur han tänker: Nu skall jag se arg ut. När han lider ser han ut som om han aldrig haft ont på riktigt. I den här filmen är det tveklöst Taylor Lautners varulv Jacob Black som regerar. Trots att han i stort sett vandrar naken genom hela filmen lyckas Lautner vara trogen som en hund, farlig som vargen och samtidigt en förälskad och förkrossad vanlig kille. I en avgörande scen som utspelar sig under en snöstorm i bergen håller Bella på att frysa ihjäl. Jacob knuffar undan Edward och tinar henne med sin övernaturligt varma kropp medan han oemotsagd väser:

”Jag är hetare än du.”


Det första jag kan komma på är att den är betydligt mer spännande än dom tidigare filmera. Även om det fanns ett par riktig nervkittlande scener redan i dom tidigare filmerna så är det här på en helt annan nivå. Det är nervigt och snyggt filmat och jag rycks med i handlingen på ett sätt som dom första två filmerna inte klarar av.

Något annat som skiljer den här filmen från dom tidigare är humorn, då jag knappast dragit på smilbanden när jag sett dom tidigare filmerna så skrattade jag faktiskt högt två-tre gånger medan jag kollade på den här. Som när Edward och Bella kommer för att träffa Jake och han står som vanligt utan tröja och spänner och alla tjejer i publiken vissar högt och suktar. Edward klagar lite granna och slänger fram en kommentar som "Does he own a shirt?". Som scenen där Bella's pappa lite tafatt försöker sig på ett samtal om sex med sin dotter är scener som verkligen höjer filmen genom att få publiken att skratta lite, inte det där deprimerade temat som har varit rätt igenom do tidigare filmera!

 

Det var en ok film, bra söndags film så kan man säga!
2/5 expressen getingar får den!